Tim Hoey, gitarristen i australienska Cut Copy, har gjort telefonintervjuer hela dagen. I bakgrunden hör man resten av bandet högmält och inlevelsefullt spela tv-spel. Cut Copy varvar lek med hårt arbete – lite som nya skivan Zonoscope låter. Det kommer inte som en överraskning när Tim Hoey berättar att större delen av bandet har konst– och designutbildningar i ryggen – och att de gillar kaffe. Nya skivan doftar koffeinstinna uppesittarkvällar och djupa analyser av ljudteori på doktorandnivå.

Att miljön och kontrollbehov ofta påverkar den kreativa processen är Zonoscope ett praktexemplar på. Skivan tog tolv månader att göra klar. Flera månader tillbringades i en stor lagerlokal i Melbourne där bandet byggde upp en studio.

– Att spela in där var helt klart en drömplats. Vi hade ingen tidspress, som man annars har när man hyr en studio. Vi kände oss bekväma med allt vi gjorde, fick en nystart. Vi hade nya syntar, massa roliga prylar och jag hittade nya sätt att spela gitarr på.

På vilket sätt skiljer sig den nya skivan mot de två tidigare?

– Resultatet blev mer hypnotiskt och experimentellt än tidigare. Tidigare har vi jobbat med musiken på olika håll. Nu jobbade vi alla fyra ihop på ett helt nytt sätt.

I den fyrdelade ”making of”-filmen om inspelningen av Zonoscope sitter bandet vid ett tillfälle och lyssnar på vinylskivor. De vänder och vrider på konvoluten, lyssnar och studerar. De hoppar från KLF till The Doobie Brothers, byter av det utflippade 90-talet med det behärskade 70-talsgunget. Så det är väl ingen tillfällighet att resultatet av inspelningen låter som ett kollage av all popmusik som har gjorts de senaste fyrtio åren. Klippa och klistra, liksom.

Har ert namn, Cut Copy, något att göra med hur ni skapar musik?

– Det är väl egentligen vår sångare Dan som borde svara på den frågan. Men visst, namnet går väl ihop med vårt skapande. Det handlar ju om övergångar, samplingar, och sammanfogandet av olika världar.

Jag kunde inte hitta något skrivet om ordet Zonoscope förutom det som har med er skiva att göra. Vad betyder det?

– Nej, det är inte så konstigt, eftersom vi har hittat på ordet själva. Man skulle kunna säga att det är det tredje ögats perspektiv på världen, en syn där naturfenomen och civilisationer inte är fristående från varandra.