Joel Alme kör till det brister

Intervju — Publicerat 08:36 den 9 maj 2012 av Jonatan Martinson

Joel Alme är göteborgaren i exil som nu bor i en förort söder om söder i Stockholm. Idag släpps han tredje skiva A Tender Trap. En skiva som fått ta mer tid och är lite mindre soul. Rockfotos Jonatan Martinsson träffade honom inför skivsläppet.

Det är en av de första försommardagarna i Stockholm och det är fullt av människor på gatorna. I caféet där vi är det lugnare. Joel Alme har köpt en räkmacka och blivit igenkänd av expediten, något som enligt honom själv inte händer så ofta. Nu släpps han nya skiva, den tredje i ordningen, och han är nöjd.

– Det känns väldigt bra. På den första skivan slog jag lite i underläge men blev också hajpad så allt gick ganska lätt. Inför andra skivan var det lite mer stängda dörrar. Nu känns det som att ingen räknar med en. Jag har alltid samma press på mig själv men nu har jag varit lite mer bortglömd.

Skivan, som heter A Tender Trap, spelades in i Göteborg under ett par sessioner förra året. Producent är Mattias Glavå och förutom de musiker Joel jobbat med tidigare så är några medlemmar ur Dungen med och spelar på skivan.

– Jag spelade med Dungen på Anna Järvinens senaste skiva och nu ville jag ha det soundet, lite mindre soul den här gången, förklarar han.

Kanske handlar det om en reaktion på Joels andra skiva Waiting For The Bells som just kan beskrivas med ordet soul. Mycket stråkar, blås och stora känslor. På A Tender Trap är det enligt Joel mer nedtonat. Textmässigt handlar det, med Joels egna ord, om vad som händer om allt går åt helvete. Skivan har också fått ta lite mer tid att växa fram än vad förra fick.

– Skivbolaget förväntade sig att den andra skivan skulle bli stor och så blev det inte, vilket jag tyckte var ganska skönt. Nu fick jag verkligen göra min grej på den här skivan.