The Hives: Siesta, Hässleholm 31/5

Festival — Publicerat 14:24 den 1 juni 2012 av Maria Gadd

Det var inte undra på att så många besökare tog sig till ett av Siestafestivalens kanske mesta dragplåster, The Hives, under den första festivaldagen. Inte heller undra på att sångaren Pelle Almkvist tycktes aningen irriterad när det efter en energisk inledning plötsligt började spraka i mikrofonen, men då det likväl skulle kunna vara en del av det som till en början liknade någon slags freakshow med en gigantisk bakgrundsbild på marionette-Pelle (som utan problem höll publiken i sina trådar), gjorde de ändå inte besökarna besvikna. Passande nog fortsatte de med låten ”Try Again”, och som refrängen lyder: ”You get up, you get down, and you try again”.

Redan efter de två första låtarna, strax efter att Pelle gratulerade sig själv och när han även hade fått publiken att göra detsamma, flög de första trumpinnarna ut i publiken. Även om de olyckligt nog skulle ha träffat någon i ögat så skulle besökarna fortfarande ha varit minst lika lyckliga, för det är precis som han säger, Howlin' Pelle: ”Det finns ingenting jag älskar mer än att stå på en scen, med en mick, med mitt band. Och det finns ingenting som ni älskar mer än att ha mig på scen, med en mick, med mitt band”.

I det stora hela kan spelningen kort och gott sammanfattas som välorganiserat kaos. Frontfiguren krålar på scen, vevar med micken. Gestikulerar och springer runt som en överenergisk duracellkanin – precis som vi vill se honom. Det skriks, särskilt till den gamla storfavoriten ”Walk Idiot Walk” och ”Hate To Say I Told You So”. Fort går det, förstås. Den höga hatten åker av. Trumpinnar och vattenflaskor kastas ut i publiken, och pricken över i:et är givetvis att de gör alltsammans i sina enhetliga svartvita frackutstyrslar. Så missanpassat, men ändå så perfekt.