The Waterboys återförenas ”på riktigt”

Ingen lär protestera om man säger att The Waterboys hade sin storhetstid under 80-talet. De släppte då fyra i det närmaste helt perfekta album med allt från episk rock (det som i The Waterboys version kom att kallas ”The Big Music”) till keltiskt influerad folkmusik framfört på ett sätt som inte går att jämföra med något som gjorts varken tidigare eller senare. Skivorna låter dessutom förvånansvärt opåverkade av tidens tand ännu idag.

Men Mike Scott, geniet bakom The Waterboys, har aldrig kunnat sitta still och skrotade helt sonika sitt band. År 2000 började han förvisso kalla sig The Waterboys igen (vilket han var ärlig nog att säga var av ”kommersiella skäl för ingen vet vem Mike Scott är”). Men det förhindrar inte att det som The Waterboys sysslat med de senaste 13 åren har varit ett verk av Mike Scott och de musiker han för tillfället valt att omge sig med. Musiken han gett ut har inte heller varit i närheten av den standard som 80-talsskivorna satte.

En bit in på 90-talet släpptes även en liveskiva med The Waterboys, The Live Adventures Of The Waterboys, med material huvudsakligen från mitten av 80-talet. De här bifogade klippen – ja, de hade till och med självförtroende nog att, med den äran, göra en cover på ”Purple Rain” – finns med där. Det finns kommentarer på youtube om deras legendariska spelning på Glastonbury 1986 som talar om att den som kommenterat inte visste vem bandet var då men än idag är det den bästa spelning de bevittnat.

I höst är det 25 år sedan The Waterboys släppte Fisherman’s Blues, det fjärde och sista i en helt oklanderlig svit av fantastiska album, där jag själv håller andragiven A Pagan Place (1984) högst men det är en smaksak och allt som kom från Mike Scotts geni detta decennium är värt att lyssna på. Men för att fira jubileet så kommer The Waterboys att återförenas i sin klassiska sättning (Mike Scott på piano/gitarr, Steve Wickham på violin, Anthony Thistlethwaite på saxofon och Trevor Hutchinson på bas + en ny trummis) och spela sitt material från storhetstiden. Nostalgi eller inte – det kan faktiskt bli hur bra som helst. Mike Scott förklarar:

We won’t be playing the original Fisherman’s Blues album in order or anything tame like that. Instead we’ll be using the band’s vintage repertoire as a starting point for a new blast of the freewheeling, improvised spirit of The Waterboys in those days. I want that old fire burning again, Steve and Anto wailing like the two-man orchestra I remember, when anything could and did happen.

De hittills utlysta spelningarna kommer att ske i slutet av året i England och Irland.